Lets put a smile on my face, so nobody will ask

Gjorde massa videoinlägg. Men kan fan inte lägga upp dom. För jävla mycket känslor, var som en självbiografi på film. Vill att ni ska se mig som den glada jag oftast framstår som, så sparar på filmen.

Började grina igen när jag gjorde en sån där power of hope film till mina älskade vänner. Fattar inte vad som gör mig så ledsen. Kanske bara svårt att tackla att inte få se dom igen, eller iallafall inte alla. Gör ont som fan ibland.

Som en kvinna jag pratade med sa; Milou, du bär på så mycket saknad.

Kanske är sant någonstans, p.o.h och alla folk där, Linda såklart, folk som försvann med tiden och så.. Men har ju fått massa nya vänner :) Och det är jag ju jätteglad för!

Mår dåligt igen.
Här ser ni, jag erkänner det. (ironi av min svaghet för svaghet)
...eller iallafall idag. Hoppas det går över snart, trodde inte skulle hoppa tillbaka till att må dåligt så fort igen, men sånt är väl livet. Saker händer och leendet försvinner sakna men säkert.

Sitter o lyssnar på gammal hederlig svenskrapp, just nu låten; Jag behöver dig.

Satte mig o pratade med Filip, kära Filip Kraus.. han pratade på passionerat om hur hockeyn gick så blev lite gladare :) Tack gubben.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0